Vi misstänker att Spökas små ungar tänker komma ikväll, så vi får vänta och se :)

Idag har jag vattnat, tvättat, vattnat, tvättat, bråkat..
Mamma Lady är nämligen sjuk, och "hon har nyss fått sex små barn" som behöver skötas om.
Alla är små, vita, ulliga, söta siamesbebisar, och eftersom att mamma inte riktigt har orken
att tvätta alla hjälper vi såklart till så att de ska kunna kissa och bajsa ordentligt.
Små kattbebisar kan nämligen inte kissa och bajsa själva i början, utan mamman måste tvätta för att det ska komma ut.
Jag har även fått tvinga i Lady vatten eftersom att hon inte dricker ordentligt, och katter
är väldigt känsliga för att bli uttorkade, så hon ska ha vatten varannan timme.

Trots att Lady mår lite pyton är hon faktiskt otroligt duktig.
Hon matar och håller koll på sina små, och även om tvätten på alla sex
inte funkar perfekt är hon superduktig ändå - tänk att ha sexslingar och vara sjuk..!

Dessa små sexslingar har iallafall hytt med sina små, ulliga, gulliga, mjuka, vita tassar åt mig idag.
De vill nämligen inte alls bli tvättade av mig, de vill ner till sin mamma, nu, direkt!
De som redan har öppnat ögonen plirade så surt en liten kattbebis på några
dagar bara kan, vevade med sina små nävar och använde så
mycket av lungkapaciteten de kunde förmå sig till och skrek i högan sky.
Jag, ruskigt förkyld, hostig och snorig, och Lady, trött och sjuk, gjorde iallafall vårt bästa idag med dessa
små envisa vildingar, som nu sover gott, tättintill både varandra och sin mamma.
Man kan ju inte säga annat än att de faktiskt är otroligt söta! ♥

Jean Dark Gaston, någon dag gammal, Ladys förra kull (G-kullen, 2011)

Igår tog jag äntligen tag i mitt (väldigt smutsiga) akvarium.
Att städa ett akvarium är varken svårt eller på något sätt en avancerad uppgift. Det är tidskrävande, men om man har bra "utrustning" (te.x en slang att suga upp både sand och vatten med), är det inte särskilt svårt. Ganska enkelt, faktiskt. Fiskarna rymmer ju inte direkt, och inget vatten brukar hamna på golvet. Lätt som en plätt. 

Så, igår släpade jag alltså fram en stor, rosa hink, en grön liten akvarieslang samt lite bunkar att ha fiskar och sand i. Växterna, pumpen och doppvärmaren hamnade på en bricka och jag la en handduk under, ifall jag skulle spilla vatten - vilket jag aldrig brukar göra. Kanske någon enstaka droppe, men absolut inte mer.
Så fort man börjar kånka omkring på grejer och göra ljud ifrån sig samlas katterna, de eviga åskådarna. De tycker alltid det är lika intressant att sitta och iaktta oss människor när vi arbetar eller hittar på grejer, och den här städningen var inget undantag. Medan några bänkade sig i min säng och i hundkorgarna (och Socker tjurigt blängt på mig när jag tagit av taket till akvariet, en av hennes favoritplatser om hon inte kan ligga i mitt knä), så kom Liten instövlande och undrade vad vi höll på med.

Medan Liten satt vid mina fötter började jag tömma vatten och sand i hinken. När det blev fullt kånkade jag iväg på hinken, hällde ut vattnet för sig och sanden för sig, och så höll det på. Ändå tills Litens nyfikenhet gick så långt att hon drog ut slangens ena ände på golvet medans jag tömde. Plums sa det, och så badade både jag och Liten i vattnet. Somliga straffar gud direkt, för Liten fick sig ett akvariebad och blev rätt blöt. Hon var dock så exalterad över sanden som rörde sig och lät, och fiskarna som guppade runt i en av bunkarna. Efter denna lilla incident fick jag springa runt på bara fötter med plaskande byxor, och hela mitt golv var täckt med sand.


Liten lyckades faktiskt dra ut slangen ännu en gång, och när jag tappade koncentrationen på slangens ände som låg i akvariet sögs en räka ut (jag hade nämligen inte tagit ut alla fiskarna och räkorna). Spänningen var, för Liten, olidlig när den lilla räkan hoppade omkring på golvet. Jag sprang efter med en bunke och en penna, men varje gång jag nästan fick in den lilla räkan i bunken hoppade den upp och iväg. Liten försökte faktiskt inte äta upp den, hon tyckte bara det var hur kul som helst att titta på och följa efter. Dock höll hon nästan på att krossa den under sin söta lilla chokladtass några gånger.

När jag lyckats tömma akvariet försökte jag svabba upp så mycket vatten som det gick. Medans jag väntade på att sanden skulle torka (den som låg på govet, och det avr mycket mer än den ihopsamlade lilla högen på bilden, kan jag säga..), så gick jag och tvättade av växterna, pumpen, doppvärmaren - allt som var i akvariet alltså.
Till min förvåning hoppade plötsligt en räka ned i handfatet, där det var väldigt varmt vatten. Den lilla stackarn skuttade omkring för att inte bränna sig, och som tur var hade jag en liten bunke med mig, så jag fyllde den snabbt med lagom kallt vatten och lyckades få i räkstackarn i den.
Mina fiskar och räkor brukar inte vara såhär rymningsbenägna, jag vet inte riktigt vad som hände igår..

Idag har jag fotat de små underbara kissebarnen i U-kullen som är runt 5-6 veckor och är alldeles underbara! :)